Åses blogg om kolonin och livet

Veckans fyrkantiga bidrag blir en interiörbild från mitt fyrkantiga liv - lampa och CD-ställ. Det bir alltså mer än en fyrkant. För att se fyrkanter logga in på tisdagstema.

Snart kommer det att finnas möjlighet till nya favoritbilder.

Inhandlade en taggfri björnbärsplanta förra helgen och som jag har på tillvänjning i kruka på kolotten. Räknar med att plantan skall växa till sig och klättra så småningom. Så därför behövs ett klätterstöd. Letade först efter befintliga torn, men har inte hittat några då jag har sökt på nätet och i tidningar. I samband med det så hittade jag på Lottas trädgårdsblogg ett embryo till det som jag hoppas skall bli björnbärens stöd i livet, men det skall bli armeringsjärn istället för de lodräta reglar och ett fylligare "tak" som skall målas - engelskt rött. Fortsatt plan är att det skall inhandlas röd bark som skall täcka springorna mellan stenarna och även täcka jorden omkring plantan. Vi får se om tiden räcker till ett besök på Granngården under helgen.

Nu är skärmarna på plats och även de nyinköpta plantorna "Summer Snow", en rikblommande vit clematis. Nästa steg är att se om skärmarna även blir målade i älsklingsfärgen engelskt rött. Kanske blir det en tredje skärm i mitten, men inte nu. Skall fundera på om den isåfall skall var lite lägre och bredare, för att ge mer lä. Intill skärmen till höger klämde jag ner några ranunkellökar(?!), som jag inhandlade på trädgårdsmässan i Älvsjö. Läste på påsen idag att de skulle i jord så snabbt som möjligt ute eller inne. Ja, det är väl bara 14 dagar se´n, så det får väl tjäna som så fort som möjligt. Jag har förresten några påsar kvar från samma ställe med liljor, dahlior och rosenstavar.  Det får väl bli imorgon det och så får vi tro att det blir bra.

Lördagen började med att göra en insats på bostadsrättsföreningen Elektrikerns uppgjorda städdag. Grannfrun och jag brukar ta oss an rabatten precis utanför vår port. Där har vi att göra mest hela tiden. Den här gången var det att fylla på matjord och rensa bort detta ohängda ogräset kärs. Vindsstädning var också på dagordningen och det passade ju oss som precis har gjort ett stortag. Det gick fort!

När det vara dags för kôrv och brö' gav vi oss och skyndade in för att byta om och på nästa övning - årsmötet på Karlstads koloniträdgårdsförening. Ja, det var en låååååång företeelse. Gott kaffebröd var det iallafall. En moderninsering av stadgar och ordningsregler välkomnades för min del. Heder åt styrelsen som står på sig när några vill "ha det om det alltid har varit". Det blir nog bra på sikt.

MARGARETA fyllde75 år i onsdags och idag åkte vi "gamla sviskon" till henne för att fira. Eftersom vi alla har många "uppdrag" i vår almanacka så fick det bli en firarfrukost på söndagen. Det är trevligt att vi fortfarande har kontakt, vi forna arbetskamrater, trots att det numera bara är två av oss kvar på arbetsplatsen Södra Viken. Själv slutade jag där "på riktigt" för 15 år sedan.

Eva hade gjort inköpen till frukosten och hade dessutom tillagat en jättegod räkröra. Vi åt och drack - ja, den här gången blev det att skåla i juice.

Några dagar senare...

Visst blir man glad när man bara får lite uppmärksamhet "bara så där" . Imorse - en torsdag, på jobbet, så kom kamraterna C och C med en underbar fjärilslavendel i en lika underbar kruka för att jag "inte har sett glad ut" när jag har virvlat förbi. Gissa om jag fortfarande ÄR glad för denna "uppvaktning"? Som jag sa ni gör så jag överlever - fastän på engelska?!
Blomman är kvar på jobbet, för det är ju där jag är mest och det är där jag behöver något att njuta av emellanåt. Skall ta hem den till valborgsmässoafton. Lavendeln kan jag ju gräva ner på kolotten sedan och krukan kommer att passa finfint här hemma. Hann inte ta någon bild idag - kanske imorgon, så får ni se vad fint det är. Visar en lavendel så länge.

Semester mitt i veckan - gôtt! Det var en dag planerad till kolottenarbete. Jag tror jag bar ett ton sten denna dag.

Vi har diskuterat att göra en sittplats - ett rum - alltsedan de två styrelseamasonerna kom och sade till oss att stoppa återupprättandet av vår altan. Placeringen har inte varit given, men det som nu blev är en plats där vi har haft våra kaffestunder under varma soldagar. Fruktträden ger nämligen lite skugga. I en koloniträdgård skall det ju egentligen inte vara några stora inslag av varken träd eller buskar, utan det är ju mer tänkt att vara i det lilla formatet, så så mycket till skugga blir det inte naturligt.

Iallafall så har vi nu börjat med vår lilla rumsinredning. Det får gå sakta eftersom vi har mycket att göra och nu får det inte bli några fler halvfärdiga, oanvändbara projekt och inte har vi ork heller till stordåd. Vi började med "golvet". För att göra det enkelt så naggade vi på tidigare planteringar och ser nu till att "gräsa igen" dessa ytor och markerar bara med enkla stenar hur golvet skall begränsas i gräsmattan. Nästa steg i planeringen är enkla spalje'er av reglar och armeringsjärn som sedan skall "tapetseras" med clematisen "Summer Snow", hoppas jag. Regelvirket skall målas engelskt rött, hoppas jag också!

Vems är skuggan?
Pettssons?

Länge sedan det bloggades och det beror inte bara på tidsbrist utan att när jag har tillfälle att "skapa" så är det antagligen några fler, för då ligger app-serveren alltid nere. Så nu får det bli rapport från och med måndag, för helgen minns jag inte längre.

Började veckan med kultur i kvadrat, teater både på måndag och tisdag. Det var Riksteatern som är ute på turné under temat Spets - kvinnliga stjärndramatiker. Måndag så var det "Räddad"

Igår fredag begravdes Björn, svärmors sambo sedan tolv år. Kyrkan var fullsatt och prästen hade aldrig tidigare varit med om att någon hade fått så många kondoleanser.

Tänk att en man som tog så lite plats i livet lämnar ett så stort tomrum efter sig.

Himlen tisdagen den 15 april 2008 kl 17.15. Ser ni månen?

Klicka på bilden så får ni ser fler himlar på veckans tisdagstema.

Idag finns inte ord för sorglösa tankar på bloggen. All kraft går till lilla Engla och vad som har hänt henne.

Det är säkert må¨nga som redan läst detta citat under helgen, då det var publicerat i Aftonbladets Hemma nu under helgen, men för er andra. Här kommer Shakespeare.

... eller kanske mer förorten tur och retur. Igår var vi på den efterlängtade trippen till mässan Nordiska Trädgårdar 2008. Ja då kan jag det! Det var trevligt och naturligtvis stimulerande med så mycket grönsaker omkring sig - att sedan få komma hem och få sätta igång på riktigt. Det känns som om det här var startskottet jag väntat på, men jag tror inte att jag gör om denna resa någon mer gång. Jag sade till maken att jag hade nog varit mer betjänt av några timmar på en handelsträdgård, värd namnet och få botaniserat där i lugn och ro och funderat. Mässan här var väl mer en erfarenhet att ta till sig eftersom jag inte vill köpa pelargoner, orkidéer eller julrosor. Visst blev det lite frö och lite knölar, men inte det där unika, lilla extra som jag hade haft förhoppningen att finna här.

Som medlem i Koloniträdgårdsförbundet, så fick man en present om man hade ifylld kupong från tidningen Koloniträdgården med sig. Det är klart att jag hade kupongen med mig och förärades fyra sättpotatisar av sorten Minerva. Denna potatissort uppges vara - mycket tidig, vit och fast. Det får vi se! Trevlig present eftersom jag inte brukar sätta några potäter annars.

Tog kort på det spektakulära tilltaget med den hängande trädgården. Ja, det är ju heller inte aktuellt hemma, men det skapar onekligen lite frågeställningar t e x hur vattnar man, hur sitter kvar, ja inte vet jag och det räcker att jag undrar - jag behöver inte veta.

Funderingar kring vinet - eftersom rött vin ger rosiga kinder, ger då vitt vin bleka kinder??
Eftersom vi kände oss nödgade att anamma vårt akademiska tillhörighet (?! hm, ha), så gjordes en empirsk studie igår kväll i samband med avtackning av en av våra avdelningschefer. Eftersom det var vi så utgår vi från att vi uppfyllde alla krav på etik, reliabilitet och validitet ... you name it. Här är slutsatsen dokumenterad.

Både rött och vitt vin i måttliga doser ger rosiga kinder.. och som en bieffekt så blir man gladare också. Det finns dock en gräns och då kan även blekhet infinna sig och då blir också bieffekten en annan.

på födelsedagen!

när björken får krikon

och granen melon

när rosor slår ut

på bladselleri,

först då min vän

är din ungdom

förbi!

Ett behov som består - MAT. Alexander mitt i middagen.

Klicka på bilden så får du se andras tolkningar av Tisdagstemas mat.

För andra året i rad var paret Gunnarsson och vi och tittade på Munkforsrevyn. I år kallas den Far o Flyg och hade som säger ett flygtema emellan varven. En fantastisk amatörensemble med duktiga aktörer som också kan sjunga och deras dansgrupper är superduktiga. Eva Prestberg som sköter koreografin visar en proffessionalism som revyn tjänar på. Årets behållning är scenen "Karaoke för dövstumma", som dock skulle ha tjänat på att ha framförts med en svensk text. Då hade man bara behövt göra en översättning, och alla i publiken kanske inte heller är så hemma på det engelska språket. Hoppas på en repris nästa år, då på svenska. En extra stjärna till Malin Lunde Persson, som "går igenom och ut till publiken" på ett naturligt sätt.

Herre min tid! När det ännu var ishockeytider - då menar jag när Färjestad fortfarande åkte skridskor, då medan TV:n dundrade så stod jag i köket och satte lite olika sorters frön..och på mindre än en vecka så pluppade det upp, ibland alldeles för långa, småplantor som jag nu hoppas skall bli vit fjädervinda, squash och inkakrage. Lådan med tobaksfröna "andas" bara lite om att det är på gång. Jag missade lite där och hade tyvärr jord även ovanpå dessa mikrofrön. Det kanske kommer att ta lite längre tid bara, hoppas jag. Det blev ju en bild igen också.

Igår - lördag så gjorde jag min egentliga första insats för året på kolotten. Krafsade lite med krattan, men förtog mig inte. Det är ju efterdyningar från hösten, då jag lät "perennerna vissna ner" som rådet jag anammade då, för det kändes bekvämast så. Nu är det ifatt, men å andra sidan så har jag ju nya krafter nu. Isch, det var kall och inte allt mysigt att vara ute, utan det blev ett nödvändigt ont även nu på våren. Fyra fulla skottkärror med krafs blev det iallafall.

Fredagskvällen var inplanerad med ett teaterbesök på Arenan, för övrigt en lokal som jag trivs väldigt bra i. Det är inte en så stor salong, vilket medför att man får en närhet till det som utspelas på scenen var man än har sin sittplats.

Igår gavs föreställningen "Mistero Buffo" av Dario Fo och med Özz Nüjen som enda skådespelare. Han gjorde det fantastiskt bra. Han är ju mest känd som standup-komiker, och visst den talangen är ju en tillgång i det är stycket. Vad som också bidrog till en trivsam upplevelse var den ungdomliga publiken. Vi var nog få som var gamla i det här sällskapet. Özz gjorde nämligen en snabb överblick i publiken och "några är unga och några är gamla". Undomarna är spontana och deltager i spelet när så krävs. Det märktes att Özz hade deras fulla beundran redan från början - och min fick han. Synpunkter meddelade han att det går bra att skriva på hans blogg http://www.ozznujen.blogspot.com/

Jag som tycker att återkoppling - särskild positiv - är viktigt, skall få till en kommentar där.


En som jag redan tidigare har som favoritobjekt är Brolle Jr och han var ju med i "Så skall det låta" under kvällen, så det hade jag givit order om att det skulle spelas in. Så då fick jag se det också när jag kom hem! Ytterligare positiv påfyllnad alltså. Det var en bra omgång av detta program, som jag på senare tid har lagt ner, men som sagt den här gången sjöngs det hela och långa låtar - inget snuttifierande. Det enda är att det är lite Carola/LillBabs-varning på Linda Bengtzing ( inget negativt, bara ett konstaterande). Brolle har och kan allt och vilken charm, en riktig tjejtjusare.

Dikt av Nils Ferlin som jag "använde" mig av när jag var tonårsdjup. Vet inte, men idag kom den för mig och ja, det har inte varit en av mina bättre öden i arbetslivet idag. Det var väl det, kanske, som gjorde att min blå sida och minnet slog till med den här diktstrofen. Arbetsdagens motto har varit: "Tänk inte, för då gråter du", och med tanke att jag var på jobbet redan 0615 och jag har  tänkt mest hela tiden, så ...  Tyvärr, så känner jag bitterheten kryper på och det är inte okej.

Därför är det bra att ha fritiden utstakad i förväg, så att jag skärper upp mig. Idag var det teaterdags igen, Mistero Buffo med Özz Nüjen - det får bli några rader om det på egen plats. Nu får jag försöka sova igen. Imorgon är ju en ledig dag, så då kanske det går bättre.

Jag var hembjuden till en av mina kolonigrannar ikväll , till kreativa Maith. Det visar sig att hon är lika kreativ i sin vardagliga vardag hemmavid som hon är vid sin kolonistuga. Jag har beskrivit idéer från hennes koloniträdgård tidigare här i min blogg. Så gôtt det är att bli inspirerad, men det hjälper ju inte när jag inte tar mig tiden till att förverkliga de ide'er som händelsevis skulle kunna dyka upp i min värld. Jag får njuta och kanske lagra de intryck jag får tills tiden står mig bi. Å andra sidan är minnet kort, så det hinner kanske komma ytterligare stimulans tills den dagen kommer. Jag kan ju hoppas. Förutom allt att se på så bjöd Maith på ost tillagad på (i) Raclettejärn. Denna tillagning var premiär för min del - och även det mycket trevligt, och gott.

Här var det Racletteost som gällde och den skars i lite tjockare skivor som sedan placerades i små portionsjärn som var placerade på en speciell elektrisk grillplatta. När osten hade smält så var det att "ta sig ett järn" och ha det som tillbehör till kryddad god oskalad potatis och en god sallad med oliver av god kvalitet. Det är mysigt att pyssla lite och det blir lite ritual av det hela. Trevligt och gott, som sagt var. Några glas vin blev det ju också - ost och vin, ni vet. Sov dåligt natt till idag och var tidigt på jobbet, så  om jag går och lägger mig nu så kommer jag att somna ovaggad.

 

 

 

 

 

 

Här är gänget som kan hålla många bollar i luften samtidigt, men också se till att de håller sig på "mattan". Ett litet potpurri från måndagens workshop i bowling.

Maj-Lis gjorde sin sista arbetsdag hos hos oss i måndags. Jag skriver att det blev ett ljust adjö med anledning av att Maj-Lis har själv valt att lämna sin anställning för att annan anställd skulle slippa sägas upp. En fin tanke som gynnade oss andra som var i farozonen. Så jag riktar ett särskilt tack till henne för den skull.

Det blev en avslutningslunch och bowling på Nöjesfabriken, så det blir att tacka för ännu en god match.

Lite efter som vanligt, men dagarna är LÅÅÅNGA och det har varit ett LÅÅÅNGT uppehåll. Nu vill jag visa en LÅÅÅNG korridor, där jag har min arbetsplats om dagarna. Någon gång har jag hört att den skall vara 80 meter och det känns troligt. Där går stafetten om dagarna, och jag har tur att befinna mig ungefär på mitten av denna sträcka.

Klicka på bilden för att se fler tolkningar av veckans tisdagstema.

Det har varit ett litet avbrott i bloggandet på några dagar med anledning av byte av plattform om jag har förstått rätt och nu hade jag skrivit en lång promemoria om "bortglömda" händelser. Vid sparandet försvann hela sk---n, så när som på första raden. Lika bra att det är dött en dag till då.

Tack alla som skickat uppmuntrande tillrop via mail under bloggstrejken.