Åses blogg om kolonin och livet

För nästan sjutton år sedan bestämde dotter och make att nu skulle det till en katt i huset. Nu visade det sig att katten blev två och därtill vita bröder. De har begåvats med många namn över tid, utan att egentligen har behövt lystra till något annat än skrammel från Friskispaketet när vi ville dem något. Dotterns ägande tog slut i samband med att katterna skulle på"semester" hos mormor och på den vägen har det varit i många, många, många år. Det har varit bra för både katter och mormor, som har haft någon att bry sig om och någon som har "lyssnat".

Den ena katten, Bull, har avlivats tidigare, då sjukdom satte an honom och avmagringen lät oss förstå att detta måste göras något åt. Idag - efter ett hastigt beslut, men ett moget övervägande, var det Bills tur. Åldern hade tagit ut sin rätt även där, och det var ingen återvändo. Veterinären bekräftade detta genom att diagnostisera njurproblem, vilket underlättar ställningstagandet. Så idag är det sorg hos många av oss, mest hos mormor förstås, trots att vi vet att det här tillvägagångssättet har besparat missen kommande smärtor.♥