Åses blogg om kolonin och livet

I fredags var jag inbjuden för att fira Carinas doktorsexamen. Det var en jättetrevlig tillställning med lättsam atmosfär och det får tillskrivas Carinas personlighet att det blev så, anser jag. Personliga tal med en äkthet och värme som jag annars saknar i sådana här sammanhang. Jag är så glad att jag blev inbjuden som vän till detta disputationskalas och är så stolt över hennes bedrift. Doktorsavhandlingen heter  "Vara steget före"  Bedömning av patienters smärta, näringstillstånd och hudkostym.

En evighet för sent, men eftersom jag tog bilden i syfte med att lägga in det som tisdagstema och på rätt dag, så då får jag väl verkställa det också.

Tro det eller ej, men detta är Karlstads teater sedd från restaurang Pråmen, där jag var med min forna arbetskamrater och intog en lättare måltid. Klockan är inte mer än 18.00, men MÖRKER råder.

Mer bilder på temat MÖRKER hittar du om du klickar på bilden.

Vi har en öppen spis i vår lägenhet. Efter 14 år på det 15:e  som innehavare av denna lägenhet så har vi nu premiäreldat - idag den 23 november 2008. Fastän det höll på att inte bli nå´t eldande alls. Vi har ju som sagt väntat och väntat, ja vi har inte känt att vi har haft något behov av denna extra mysförstärkning här i sta´n förrän i år. Vi har ju eldstäder i vår sommarstuga, så vi vet att efter mys och värme så kommer arbete i form av aska och sot. Så det har liksom kvittat här i vardagslyan.

Iallafall så fick vi för oss i våras att nu skall vi prova och få fyr i spisen och elda upp den ved som följde med lägenheten och som har legat och samlat damm där i alla dessa år.  Ibland är jag dock vän av ordning och hade nyss varit på en information om brandsäkerhet som Karlstads koloniträdgårdsföreninghade anordnat där killen som informerade noga betonade att om en eldstad inte hade använts på tre år, så skulle den provtryckas på nytt. Med detta i mitt medvetande så tågande jag ner till vicevärden för att få reda på när provtryckning hade skett senast hos oss. DÅ, ja kanske inte DÅ, men senare när hon tagit fram fakta meddelade hon att " i er lägenhet gjordes ingen provtryckning av  sotarn sist eftersom det står i pappren att det är eldningsförbud på den". Detta var ett svar som jag inte godtog utan bevis. Vi hade "köpt spisen" i eldningsbart skick och varit med om en provtryckning när vi var hemmavid när sotarn kom och då var den också fullt brukbar. Så inte vet jag var på vägen den skulle ha blivit  testad och klassad med eldningsförbud. Ja, detta visste inte vicevärdinnan heller utan hon skulle se till att det blev en ny kontroll av vår spis. Det kändes som om det hade gått väldigt (!!!) fort vid det tillfälle som nämnda tryckning och  utskopning skedde. I onsdags kom det hit en ny(?!) sotare och kollade och vår spis var i toppskick - inget hinder för att elda finns. HA, HA.!!! Det känns iallafall bra att vara trovärdig, kärring som jag är.

Sista besöket för min del i årets teaterabonnemang blev "Fullbokat" med Morgan Alling. Ensam på scenen  toppresterar han under nästan två timmar och får publiken med sig och får oss att skratta. Tycker inte att namnet var det mest geniala när det gäller marknadsföring, då det liksom står stämplat, FULLBOKAT i annonserna. DÅ är det ju ingen som försöker få biljetter ens, om man inte är så begåvad  så att man förstår att det egentligen är namnet på föreställningen. Jag hade ytterligare ett teaterbesök inbokat för hösten, men det råkar infalla när vi har bokat barnbarnresa till Partille nästa gång. Det var ingen svår omprioritering och det finns väl alltid någon annan som kan bli glad att få tillgång till en teaterbiljett.  Trevligt sällskap får vederbörande också. Det är alltid lika trevligt att ha Birgitta med sig, som har lätt till skratt och som smittar. Idag hade jag även maken med som sällskap, som säger sig ägna sig åt kultur när han går på ishockey. Ja, ja, men just nu så är väl inte det så mycket nöje om man håller på Färjestad. De skulle aldrig ha gjort sig av med Pelle P(?!)

Det är innehållet och namnet på den en utställning som nu visas på Värmlands Museum.  En utställning som handlar om förintelsen och beskriver vad som hände i Europa för cirka 60 år sedan. Så ofattbart och så delaktiga människor kan vara i all sin okunnighet.  I denna gråskaliga utställning gick vi alla tysta och sammanbitna och det enda som hördes var Ulla Billqvists "Min soldat" från en lågmäld högtalare. En stilla tanke är ändå - vad händer idag som vi stilla åser, trots mediabevakning och medvetenhet ? Vi har inte ens en flyktingpolitik värd namnet.

Vad som var trevligt var däremot att vi var i sällskap  med Linnéa och Andreas, som var hemma på helgbesök. Förslaget att gå på muséet var Andreas, och det gläder ju ett modershjärta. Jag har själv inte varit på muséet sedan de gjorde om i foajén. Det blev ju jättetrevligt och med en stor shop - och det tilltalar ju!?. Köpte den nya barnboken "Majken och Melker träffar Sola i Karlstad" . Jag har i baktanke att ha den som turistiskt intresse när, framförallt barnbarnen, kommer hit. Då kan vi besöka de platser som Majken och Melker visar oss i boken och samtiidgt lära oss något. Tror att den här boken delas ut till kommunens låg- och mellanstadieklasser i undervisningssyfte. För mig kostade det 139 kronor för att få lite bildning.

 

 

Maken gjorde en runda till koloniområdet idag och vad "hittade han väl där" ? Jo Solweig och Wolmar - de sista entusisterna säsongen 2008. De trotsar regn, blåst, mörker och för all del temperaturen  och bor kvar på Lönnvägen trots att det idag är den 13 november. Om de inte flyttar hem inom en månad så kanske vi får lussa för dem. Heja, heja, men de är väl hemma och tittar till sin ordinarie boning emellanåt, så att de får lite civilisation.

Nu har jag köpt mig arbete. Spanade för ett tag sedan in ett gardintyg i skyltfönstret på Värmlands Hemslöjd, som jag VILLE ha. Tyckte det såg dyrt ut, men har inte förrän idag kommit mig för att gå in att fråga. Jag befarade att det var slut när jag äntligen var på plats, men det var kvar och inte alls farligt kostsamt. Då slog jag till och köpte de fem meter som jag tror behövs för att få till bra fållar med mera. Under tiden som "Mimmi" klipper till mina längder, så får jag syn på ett ANNAT gardintyg, med rött mönster - och grått - och svart. Ja, DET vill jag ju också ha. Nu när jag har köpt en röd julmatta, så kanske jag kan använda den som en röd matta, om jag bara har gardiner som kan matcha den vid annan tid på året. Inte fullt så röda, som julen kräver, menar jag. SÅ, det fick bli ett par längder till och därmed har jag något att göra i mellandagarna - he,he.

Idag grattar jag familjens båda män som fyller 59 respektive 31 år. Bättre födelsedagspresent kan ju ingen få än en liten bebis och något bättre kan ju ingen ge.

Flickorna Klint kom en blixtvisit under helgen till Karlstad för att fira far på födelsedag och fars dag. Det är full fart från början till slut och morfars bästa present torde ha varit att få gå på bio. Detta är ett nöje som han föredrar och nu fick han då det stora nöjet att få göra ett biobesök tillsammans med Melia, nyss fyllda tre år. Det blev en betydande föryngring av biodeltagarnas ålder, trots att morfar annars brukar vara ensam vuxen bland alla tonårsgrabbar på de actionfilmer han då brukar besöka. Den här gången var det "Mamma Mu och Kråkan" på repertoaren och omdömet från den vuxne blev att "det var lite segt". Kanske det ja?!

Full fart som sagt och inte enda kort blev taget utan det får bli en liten påminnelse om den sommar som vi hade några dagar under 2008.

Ibland är det tur att det är förbokat. Tänk om jag hade missat denna upplevelse. Fastän då hade jag ju inte haft vett att saknat något, förstås. Så, nu har det hänt igen - jag har åter fascinerats av den kulturella gärningen. Denna gång  i form av improviserad teater framförd av Henri Kokko och Lasse Beicsher. I informationen om Rickard III meddelas att den ena föreställningen inte är den andra lik. Tacka för det - de är fenomenala att ta tillfället till improvisationer och jag är mycket imponerad - igen. Det här vill jag ju se igen och hoppas att de återkommer inom snar framtid och då kommer jag övertala alla jag kan att besöka deras föreställning. Det ligger inte långt undan att detta kan bli ett ämne till julklapp. Om ni kan och ha tillfälle missa inte detta och det är då Richard III med dessa båda herrar som jag varmt rekommenderar, men sitt inte för långt fram i salongen om ni inte har starka exhibitionistiska behov.

Julen i antågande - röd matta har inköpts och Marimekkogardinerna från 70-talet skall pigga upp tillvaron lite för tidigt, men vadå?

Är nyss hemkommen från en tvådagarsvisit i Stockholm med syfte att se föreställningen My fair Lady på Oscars. Det är ju förnämligt med dessa bussresor som fraktar en från hit till dit utan några åthävor. Det är bara att följa med!  Vi bodde så centralt och så nära teaterns så det var bara att knalla dit några minuter innan musikalen skulle börja.
Jag var inte medveten om att det var så många kända aktörer med i föreställningen utan hade fokuserat mig på Jan Malmsjö, Helen Sjöholm och Tommy Körberg ... i nämnd ordning.  Musikalen var mycket bra och det är ju helheten som gör det --- musiken, kläderna, dansen och scenografin. Skall inte recensera, men visst finns det sådant som är mindre bra också. Vill bara understryka att när Jan Malmsjö agerar... ja, DÅ är det underhållning.

Vi har haft förmånen att få tillbringa två av oktobers månads helger i Partille hos familjen Klint och därmed också fått umgås med "rariserna" Melia och Mollie. En av helgerna bevistades där  med anledning av att Melia fyllde tre år och det var ett omfattande kalas denna ringa ålder till trots. Många vuxna och många barn, god mat och trevligt. Sedan fjorton dagar senare var vi där igen med anledning av mammans studerande på annan ort. Vilket värde att förvalta och minnas när dagarna är grå här hemma igen.