Åses blogg om kolonin och livet

Nu har jag anmält maken - och mig själv - som intressenter i kommande byggnation för seniorer. Det gäller ligga i front om det skall bli något av den dagen det blir aktuellt. Det är inte dags att börja fundera då för då har alla andra bestämt sig. Nu har vi varit pionjärer när det gäller att flytta från hus till lägenhet, och bor så nu på 15:e året. Det är först nu som fler fyrtiotalister ( inte jag)  börjar ge upp sina stugor och flytta till lite bekvämare. Visst har det  många gånger varit en sorg att inte ha sitt gamla hus kvar, men det var ju ett val vi gjorde och inte var det aktuellt att pendla heller. Just då var vi så TRÖTTA på hus och trädgård, så då fanns inget alternativ till annat boende än lägenhet och det är skönt, men som sagt det blev en  kolonistuga med lott som komplement så småningom istället. Maken förstod först ingenting eftersom jag många gånger tidigare (när vi hade hus) sade att jag tyckte vi kunde asfaltera hela h-e, och sedan så blir jag som skogstokig som kolonist och får inte nog med blommor och blader. Där spelar huset mindre roll. Vi är ju ändå aldrig inomhus. Där vi nu bor är det avsaknad av hiss och visst det går väl något år än , får vi hoppas, men matkassarna känns dubbelt så tunga efter det att vi nått tredje våningen. Vi får se, intresse kan man väl visa, sedan kanske priset ändå avgör.