Åses blogg om kolonin och livet

I yran av att ha blivit dubbelmormor så delade jag med mig av den informationen så snart tillfälle gavs när jag träffade på bekanta på stan eller varhelst jag gick fram. I samband med detta så träffade jag en före detta arbetskamrat . Ann-Catrin, som hon heter,  undervisar bland annat  i svenska och därför kan anses pålitlig resencent av god litteratur, tyckte väl att jag var att lyckönska i alla sammanhang och rekommenderade en bok av Katarina Janouch -  "Dotter önskas".

Så jag in på nätet och beställde en ljudbok av  "Dotter önskas" . Boken handlar om längtan , längtan efter saker som vi kanske aldrig kan få, men just därför så gärna vill ha. Boken beskriver också en småbarnsfamiljs vardag, och jag kan gissa att jämförelsen är aktuell hos min egen dotter just nu. Hon skall få ljudboken nästa gång vi ses, och ibland kan det vara en tröst att det finns flera som är eller har varit i samma situation. Alldeles läsvärd, eller rättare sagt den har ett stort lyssnarvärde!

På baksidan står det :
" Alla döttrar har en mamma.
 Men långtifrån alla mammor har en dotter."

Noppa ögonbrynen - AJ!!  Jag har anlitat konsult tidigare, men kan numera själv. Tar några strån då och då för att stå ut. Så säger nå´n att jag ser lite sne´ ut nå´n dag, så är det inte för att jag är på dåligt humör, utan för att minuterna inte räckte till mer än än ett ögonbryn denna morgon.  Visst är det snyggt med välansade ögonbryn - och vad pigg man ser ut - och ibland förvånad, om noppningen har varit för intensiv.

Tvål och vatten, ja det är bäst - men är också utdömt av de som "har hand om ét". Det får åtminstone inte vara en parfymerad tvål. Nej det skall vara rengöringsmjölk, ansiktsvatten - poröppnande och porstängande och återfuktande. Många olika pytsar blir det. Kanske en ansiktsmask, lerinpackning? DET går inte att fixa framför TV:n.
Dagkräm , färgad kräm -  skumbit rekommenderas, rouge och visst jag glömde concealer för prickar, blemmor och finnar. Sedan är det att måla på sig ansiktet och självförtroendet i de färger som klär en för dagen.

Förutom detta så hittade jag goda råd i reklamtidningen Downtown:
* Rengör och peela huden så att du får bort döda hudceller  - PEELING HADE JAG VISST GLÖMT!

* Gör en ansiktsmassage, det ökar cirkulationen - FRAMFÖR TV:N?

* Lägg en C-vitaminmask i ansiktet några gånger  månaden, den ger näring reparerar och bygger upp - FÖRUTOM DEN ANSIKTSMASK SOM DE HADE REKOMMENDERAT I ARTIKELN SOM SKULLE GÖRAS TVÅ TILL TRE GÅNGER I VECKAN!  HIMMEL!!!

och så vidare.... ett antal punkter till som jag bara inte orkar återge.

Nu är det nedräkning på kolonin. Lite blomster kvar, men det är ändå inget att spara på för vilken dag som helst som blir det en frostnatt och då blir det slemmigt värre att ta hand om. Sparar ändå lite lyst för att njuta de stunder vi skall vara där innan det blir slut på riktigt.  Det kanske är först nu som pärlhirsen kommer till sin rätt, när den får ståta ensam. Det skall bli intressant att se om den fröar av sig så det blir MASSOR nästa år. Det vill jag inte ha, men några till hade inte skadat.

Jag brukar raljera om vilken tid det skulle ta om man skulle lyda alla goda råd om att ta hand om sig själv.

Ta bara håret. Det skall vara glänsande och svajande som den värsta reklamsnutt. Ja, och hur får man det? Det krävs inpackningar och färgningar titt som tätt om det skall vara enligt konstens alla regler. Att tvätta håret varje dag - ja, det är ju ett måste för min del , annars så blir det ännu mera rotborste än vad som är meningen. Svajande är inte aktuellt däremot. Glänsande vore ju bra. Förr skull det vara 100 tag med hårborsten för att få rätta glansen. Håller det än? Tid tar det iallafall för den som anammar detta tips. Funderar på när jag skulle få till det -när jag väntar på bussen. Nej, då skall man ju knipa... och då blir det svårt. På bussen - nej säkert inte så populärt. Det får bli när arbetet är slut för dagen - framför TV:n.

Inpackning då och då, men "strips" får det bli - efter varje klippning.  Ordvalet strips står K-Å för och det är han som hjälper mig så att det blir lite bra runt om. Strips är en hemmagjord variant på stripes - som är benämningen på kartongen. Slingningen får också ske framför TV:n.

Andreas tyckte att Melia var lik mig -iallafall frisyren. Jag är beredd att hålla med.

Nytt grepp för i år är att jag har odlat svartrötter - även kallat fattigmansparris. Efter att ha sett någon av alla matlagare på TV (Ernst?) använda svartrötter så tändes min nyfikenhet på denna rotsak. Jag har köpt någon påse då och då på Konsum, men det är förhållandvis dyrt. Det kan bero på att svartroten alltid tycks vara kravodlad.

Inför odlingsäsongen kollade jag vilka erfarenheter som finns omkring odling av svartrot. Svaret är att det är väldigt lättodlat - och det kan jag intyga för nu har jag börjat skörda. Om man inte bar vill ugnsrosta svartroten tillsammans med andra rotsaker så kommer här ett annat recept att ta till.

Svartrotsgratäng
4-5 portioner
Skala 1 gul lök, 4 potatisar och 600g svartrötter under rinnande kallt vatten. Skär allt i tunna skivor. Blanda skivorna med 1½ tsk salt och 1 krm svartpeppar. Lägg dem i en smord ugnssäker form. Häll  på 3 dl vispgrädde och strö över 2 dl parmesanost. Grädda 50-60 minuter  200° varm ugn. Bjud gratängen till stekt eller grillat kött.

I tidningen "Koloniträdgården" nr 3/2003 på sidan 28 så finns det ytterligare recept och också odlingstips.

Det lovades solsken - och det blev det. En lagom temperatur att arbeta i trädgården. Det är ju dags att avsluta säsongen nu på "kolotten", även om det säkert kan bli fina höstdagar än. Måndagen den 1 oktober stängs nämligen även det kommunala vattnet av för säsongen och då blir besöken vid kolonistugan av lite kortare karaktär  eftersom behovet av både kaffe och toalettbesök kan bli för påträngande annars.

En bra dag - för idag fick jag vara arbetsledare och därmed hade jag grävhjälp. Hösten är ju en bra tidpunkt att dela - och plantera om växter. Så det fick bli lite sådant idag. Till hjälpen att blomlådor, tomatkrukor m m tömdes. Mycket av det "tunga" avslutades alltså idag.

Äpplena bara faller ner. Röda, fina och goda. Sedan bär det iväg hem och blir mos av dem. Idag delade vi med oss några till grannarna, mormor och till Anne, som hade vägen förbi. På aftonen så fick vi tillbaka en del av äppelskörden i form av äppelpaj av mormor, som bjöd på eftermiddagsfika efter det att vi hade handlat åt henne.

Vet inte om Oude Kap Chardonney är gjort av äpplen (antagligen inte), men det fick idag tjänstgöra som matlagningsvin i samband med mosgörandet - det gick bra - och gott! Glodde på Babbens nya program, för det var inte så mycket mer att göra  - ja hon är väl bra, men, men.

Tur att alla kan älskas av någon!
Idag i tidningen så beskrevs några personer som änglar i hans liv, som hade förgyllt dagen för honom och hans mor. Om jag hade besvärat mig att göra ett inägg om samma personer så skule jag istället ha jämfört dem med varelser som brukar beskrivas med horn. Tänk så olika det kan bli!
Någon(?) har någongång(?) sagt att de som tycker som vi de tycker vi också om. Jag tycker inte som de!

Gudrun, 81 och Melia, 2 år

Gudrun, 81 och Mollie, 2 månader

Ett recept från fornstora da´r och min faster Ellen - namne till lilla Ellen Melia.  Melia tog över slickepotten och fixade denna goda paj i lördags när delar av familjen Fjellheim - Karlsson var på visit.

½ kg äpplen skalas och skäres i skivor samt lägges i smord eldfast form och beströs med 1 kkp socker.

1 ägg vispas pösigt med 1 kkp socker

1 kkp vetemjöl blandat med 1 tsk bakpulver tillsättes därefter.

Smeten bredes på äppelskivorna och om ni vill strö lite flagad mandel över.

Därefter hälles 1 kkp kokande vatten över alltihop.

Formen sättes i god ugnsvärme, och då smeten höjt sig är rätten klar.

Serveras med vaniljsås eller grädde.

Nja, snarare en tittarubildning modell nano. Jag är ju så imponerad av andras bloggar och skulle nu vilja få till det lite mer ibland även på min egen. Maria med familj har varit hemma under helgen och idag så blev det väl ungefär en kvart över till fortsatt support i bloggvärlden. Visningsbilden ser ut så här :

Morbror och Mollie myser dagen efter kristnandet.