Åses blogg om kolonin och livet

För framtida bruk och som en insats i miljöfrågan så hjälpte Melia och morfar mig med att ta vara på den sönderslagna terracottakrukan som låg uppe vid skogskanten alldeles intill huset i Partille. Ja, sanningen att säga att jag nog inte tagit till vara skärvorna om jag inte hade behov (?) av dem. De skall tjänstgöra som dekoration i delar av grusgången vid kolotten. Alternativet är att slå sönder några av de krukor jag redan har, men det får bli en då och då, för visst smäller det av en då och då.