JOBB

Så var det då äntligen (?) dags att börja jobba efter fem veckors semster. Det ÄR länge, men det hade inte gjort något med ytterligare ett par veckor i frihet. Det har varit omväxlande aktiviteter under dessa fem veckor och vi har haft fömånen att få umgås med våra små älsklingar från Partille. Det går ju inte att beskriva vilket värde det är att ha de här små fröna  i sin närhet dygnet om - snacka om att det bygger relationer. I love it! Det blir ju inget annat gjort, men det är ju kvar och då får det bli tillfälle till det senare. Denna tid med dessa två småflickor som utvecklas dagligen och få vara med och deltaga som åhörare kommer ju inte tillbaka.

Vi har dock eldat upp rishögen efter de träd som fälldes i vintras och som Inga-Lill och Mats hjälpte till att förstora, medan jag hade min virus att tänka på.

Förutom det turistiska äventyret till Stockholm så försöker jag ändå att åka på TUT-Bingo en gång under semestern. Det här är inte makens trösta förtjusning och har jag inget annat sällskap så brukar jag åka ensam. I år förbarmade han sig ändå över mig - han kanske tyckte att vi skulle semestra tillsammans? - och iväg for vi till Lexbrôten . Jag säger bara det klassiska " jag var bara ett nummer från rövaren, då ropar han Lennart 27 när jag hade 23 och någon annan fick chansen att TUUUUTA!

Nu när jag återgått till jobbet så hoppas jag att vågen också åtminstone kan återgå till det streck som var innan semestern. Att det sedan behövs ytterligare minskas ett tiotal tjocka streck - det får bli en senare fråga.  Inget vin som dryck till lunchen kanske kan bidra på sikt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0