Åses blogg om kolonin och livet

Medan andra frossar i trivsel och beskrivningar på gemytliga kräftskivor, så har jag nog istället genomfört årets torftigaste. Eftersom det är jag som har behovet att få uppleva lite "kräftkänsla", så tog jag initaitivet till att åtminstone få ett tillfälle att äta lite kräftor. Så i lördags så hade maken, min mor och jag "kräftskiva". Den var över på drygt en timme, och det roligaste med den var nog servetterna. Inte mycket till skiva alltså, och det har jag själv ansvaret för så jag hade haft möjlighet att skärpa till mig. När det fattas ork, tid men inte lust så fick det bli så här. Kräftorna var goda och var köpta på rekommendation. Turkiska skulle det vara, inte kinesiska och med måne på paketet. Antagligen köpte jag fel ändå - men rätt - för mina var färska. Hur färska de nu kan vara, för jag tyckte nog att det var en fördel att de var kokta. Färska i det här fallet betyder säkerligen att de inte har varit djupfrysta.

När kräftorna var uppätna åkte vi till Konsum och handlade. Det var den lördán det!