Har lyckats få ner några lökar i år igen - för att ha något att längta till till våren. Försöker igen  med de fantastiska vita tulpanerna "Purissima", som även kallas för kejsartulpaner, kanske för att de är så stora och ståtliga. Om jag minns rätt så var den rätt tidig i blomningen och det kan ju också vara trevligt att få ta del av detta vackra bland det första på vårkanten. Planterade en omgång på tio stycken vardera vid mina röda stöd, där klematisen "Summer snow" redan huserar.

Kunde inte hålla mig utan köpte fler tulpanlökar, trots att det mesta blir till rådjursmat. Ville prova dessa polkagrisrandiga även till nästa år. Jag hann tyvärr gräva upp de flesta innan de kom i gång i år, eftersom vi startade med vårt altandäcksbygge precis när de ville visa sin prakt.  Reklamen lovar " en tulpan i festdräkt översvallande blomning med mycket stora blommor".










.

Inte för att jag har något behov av att försvara Christer Sjögren, men idag på Nyhetsmorgon med Lasse Bengtsson så gjorde Stina Dabrowsky ett påhopp på nämnde Christer. Hon av alla! Stina som har gjort så mycket bra och som jag har beundrat för hennes smidiga intervjuteknik - att hon med små medel fått "kändisar" att berätta lite mer än de brukar. Idag "sk-t hon i det blå skåpet".  Christer står där nystylad till ungdomens gräns, pigg, empatisk och är en allmänt god människa. DÅ kommer Stina in som GÄST och, visserligen på Lasse Bengtssons påbud, ger sig in och intervjuar Christer om hans tidigare kärleksaffärer och hon ger sig INTE. Mycket tråkigt och onödigt att dra upp detta som säkert inte bara är en företeelse som alla inblandade och framförallt alla andra i deras närhet som blir berörda vill glömma .  När tar strafftiden slut?

Stackars Christer tappade väl inte fattningen, men väl ansiktet. Från den fräscha killen blev han verkligen "ledsen i - och under - ögonen", även om han orkade skratta bort mycket av det och svara diplomatiskt. På detta skulle han sedan uppträda. Dåligt Stina och jag hade inte sagt  något om det hade varit något av dina egna program, för då kanske han kunde ha varit beredd på att denna 15-år gamla händelse skulle dyka upp om han hade valt att vara med som intervjuobjekt.

Stina som har blivit hedersprofessor någonstans, vill att hennes studenter skall bli modiga och göra sina egna röster hörda. Kanske var detta ett sätt för henne och att visa - och tro- att det här är en väg att gå. Det här var inte modigt. Det var gôrfegt!

Ensam hemma  och tror på spöken. Ja, jag tror ju att det finns ytterligare dimensioner där våra döda anförvanter  tjänar som hjälpredor och ledsagare åt oss nu levande.  Vi säger att vi har en "ande" här i vår lägenhet, och jag tror inte att det är en osalig en. Lite van är jag därför att det låter och stökar här ibland, men i förrgår morse blev det lite extra påtagligt.

Jag var på väg till jobbet tidigt på morgonen och huset var lika tyst som vanligt vid den här tiden. Precis när jag skulle gå så hörde jag en duns från kylskåpet. Jag konstaterade detta bara, för vad skulle kunna falla omkull där, där allt står rakt upp och ner och inget hade jag rört där heller annat än filmjölken. Så jag låste om mig, tog bussen till jobbet och PRECIS DÅ, när jag steg in genom svängdörrarna så mindes jag.... matlådan. Mitt spöke försökte påminna mig, men vad hjälper det när jag inte fattar någonting utan rusar på som vanligt. Detta sade jag rakt ut i luften för så är jag säker på att omständigheterna var och att det fanns någon i min närhet som lyssnade just då, fastän jag inte så någon.

En liten tur med bilen mot Skåre och till nya skor och det blev även en tur till Godisfabriken för morfars räkning.

Medan "Moffa" fortfarande får gotta sig i  att umgås med småttingarna från Partille, så får jag nöja mig med att återuppväcka förra veckans förnöjelser från kolotten.

Nu är teatersäsongen börjat och först ut i höst var Pusseldrömmar med Carl-Einar Häckner. En underbar föreställning och verklig underhållning i två timmar. Inte en svacka i den utan bara skratta, njuta och begrunda vad han åstadkommer. Det går inte - och man vill inte - släppa focus en sekund för då missar man något. Det här smakade mer, så nu blir det att bevaka evenemang med honom också i fortsättningen. Är jag lite för lättpåverkad?? Jag börjar tro det, när jag blir så entusiastisk för alla nya grepp som jag möter, eller också har jag bara börjat att uppskatta det där lilla extra för att mycket annat är inte lika roligt - frukost-jobb-lunch-jobb-middag-TV.

Har dock lite ångest. Vi blev ju tillsagda att inte fotografera eller filma under  föreställningen och det där med mobiler, ni vet.  Jag då, med bloggen i salig åtanke vill ju förstås ha NÅGOT förevigat . Efter många och långa applåder och avtackning med blommor - så såg jag min chans. Upp med kameran och någon bild blev det, men för det mesta ville inte kameraj-n så där satt jag och blixtra och försökte få till motiv. Då markerade HAN att "lägg ner den där". Han var inte färdig än!!! Hjälp vad kymigt och jag får hopdrag i bröstet än när jag tänker på det. DET var/är pinsamt . Kolla på den undre bilden - han ser inte go´ ut där med blicken mot kameran och det är kanske rätt för han är GRYM, he, he som ungdomarna säger.

Tydligen cirkulerar detta tips på nationella bloggar och från början redovisat i Ny teknik. Nu är vi fler som får ta del av "vetenskapen". Själv känner jag spontant att det borde bli fler om jag ställer till saftkalas.

Utdrag ur Expressen den 9 september 2009

Fun Light - inte kul för myror

Fun light - myrornas värsta fiende.
Ja, faktiskt.
- Resultatet blir alltid detsamma, myrorna dör, säger Karl E Arfors, tidigare forskningschef vid Pharmacia i USA och professor i mikrocirkulation till Ny Teknik. Läs mer här.

Ikväll bjöds vi i Karlstads koloniträdgårdsförening med stationeringsort Södra Kroppkärr på jubileumsfest. I år är det 50 år sedan kolonistugeområdet placerades där det nu ligger, från att tidigare ha legat på Älvkullen, Sundsta. De där befintliga kolonistugorna flyttades, inte helt utan protester om jag förstod rätt, till nuvarande placering. Därefter har naturligtvis många stugor tillkommit som nybyggnation. Ikväll firades dessa 50 år på plats. Kvällen inleddes med ett tidigare inplanerat höstmöte, som avlöpte relativt smärtfritt. Det fanns lite möjlighet till action, men avstyrdes milt mycket tack vare styrelsens konkreta inställning utan att ta till brösttoner. Därefter bjöds vi på kallskuret med sallad och frukter och de som ville fick sig även ett glas vin och på det kaffe och "kaka". En musikant från Säffle, som jag tyvärr inte uppfattade namnet på underhöll oss och det gjorde han riktigt bra. En trevlig kväll som bjöd på trivsel utan åthävor. Mer att läsa om koloniträdgårdsföreningen hittar du här.


Men utan dessa förtjänstfulla damers insats hade det blivit mindre bekvämt denna afton.

Någon gång då och då kommer det mail som inte har med arbetet att göra. Det här mailet betraktar jag som ett gränsfall, men tar det på stort allvar.

Klädsel :

1) Kom till jobbet klädd efter din lön

2)  Kommer du klädd i Pradaskor eller bär en Gucci-väska, antar vi att du har en god ekonomi och att du därför inte behöver någon löneökning.

3)  Är du klädd i "trasor", måste du lära dig handskas med pengar bättre så att du kan köpa bättre kläder, därför blir det ingen löneökning.

4)  År du klädd helt rätt så är du precis där du ska vara, och behöver därför ingen löneökning

Sjukfrånvaro :
Vi kommer inte längre att acceptera läkarintyg. Orkar du gå till doktorn orkar du gå på jobbet .

Ledighet:
Varje anställd kommer att få 104 fridagar per år, vi kallar dem lördag och söndag.  

Toalettbesök :
Alldeles för mycket tid tillbringas på toaletten. Nu införs därför en strikt treminuters regel för dessa besök. Efter tre minuter ljuder ett larm,
toalettpapperet dras tillbaka, dörren öppnas och toalettbesökaren fotograferas. Vid en andra upprepning av förfarandet så sätts bilden upp
på kontorets anslagstavla under "återfalls förbrytare".

Lunch :

*  Magra personer får 30 minuters lunchrast eftersom de behöver äta mer för att se friska ut.

*  Normalviktiga personer får 15 minuters lunch för att inta en balanserad måltid så de kan bibehålla sin medelmåttiga figur.

*  Överviktiga personer får 5 minuters lunchrast, då det är all tid som behövs för att dricka en mugg Nutrilett.

Slutligen:
Tack för att du är lojal mot ditt företag.
Vårt motto är att alltid ha en positiv anda inom företaget och därför vill vi självklart att ni skickar alla frågor, kommentarer, bryderier, klagomål, irritationer, anklagelser eller övriga aggressioner någon annanstans.
 
Ledningen

 

Nu har jag skaffat många vänner på en gång. Jag har nämligen betalat in mig som stödmedlem till Sahlströmsgårdens vänner och de vill bli femhundra stycken till årsskiftet.

Sahlströmsgården är ett måste varje sommar och varje påsk. På påsk är det konstrundan som drar och gården är alltid mycket välbesökt. Tidigare år har vi deltagit i visning av gården och guidning av Bengt Sahlström och det har varit givande tillställningar. Nu är man inte lika säker på att det är Bengt som guidar, och då vågar vi inte chansa. Som medlem kommer jag att "presentas" med en medlemsbok och ett nytryck av Anna Sahlströms träsnitt. Bara det!!!

är de här igen. Fick besked häromdagen att Maria kommer hem till Karlstad med flickorna inom kort. Nu börjar jag längta på riktigt... nu när det lönar sig. Tills dess får jag leta upp några sommarbilder att leva på.

Ännu hänger de flesta av äppelna kvar på på vårt äppelträd. Jag tycker det är bra, dels för att det är så dekorativt och dels för att det är så mycket att ta vara på ändå vid den här årstiden i trädgården. Äppelsorten lär vara Katja enligt sakkunniga grannar. Det är ett jättgott "ätäpple", men också superbra att göra mos eller kompott av för det blir mycket av dem i och med att de är så fasta.

Livsmedelsverket ger besked om Katja

Medelstort med rundat kägellik eller äggrund form med tydlig avplattning på undersidan. Det har karaktäristiska biåsar. skalet är tunt, matt med vackert röd färg som täcker hela frukten. Äpplet har vitt fast och ganska saftigt fruktkött med frisk och syrlig smak. Katja har odlats fram på Balsgård. Så sent som 1966 släpptes det ut i handeln. Det är ett höstäpple, som har sin bästa användningstid september–slutet av november. Uppgift hämtad här

Mitt i denna blöta så har jag mellan skurarna lyckats med att:

* Ta upp det lilla av potatisen som var kvar. Det får absolut bli ett försök att hitta samma sort nästa år, nämligen "Amandine" . Det blev precis som det utlovades tidig, snygg och många.

* Plundra kryddlandet på fransk dragon och salvia för torkning. Oreganon får bli en snittblomma med doft ett tag.

* Ta de sista stänglarna av rabarbern för ytterligare lite saft med ingefära, för eventuellt behov till gindrinkarna som vi har ambitionen att göra.

* Rädda lite torra själkar av salvian för att ta vara på frön till sådd kommande vår.

* Ta vara på de nedfallna äpplena och gjort mos av dem.

vill hela tiden gärna gå till H och hans familj. Nu är det ingen ovisshet längre, nu tar sorgen i på allvar.

Det är bra med kamrater som aktiverar en. Igår blev det en tur till Filipstad och Oxhälja. Inga-Lill
och Terez kom susande redan innan kl nio och iväg bar det. Väl framme så var det felr än vi som ville vara tidigt ute - kanske med farhågor för kommande regn, för det hängde verkligen i luften. Det blev inga vådliga martensaffärer, men är man i Filipstad så blir det iallafall bröd. Wasabröd säljer billiga knäckebrödkassar, som man ju MÅSTE ha. Sådana fick det bli, så nu har jag sandwichar ett tag. Mera bröd, köpte äkta samiska glödkakor  bakade på plats, mest för att jag vet att mor gillar sega läfsor. Köpte mig också ett par fula torgvantar i akryl, mest för att jag frös. Eftersom det inte blev så mycket till affärer i Filipstad, så tog vi oss en körare på Bergvik när vi kom hem. Där fick vi oss en varsin pôse med kläder vi trodde oss behöva.

Idag söndag, så mötte K-Å och jag upp med samma Inga-Lill med make på Alfie, där vi åt en smaklig saltimbocca innan vi traskade iväg till Arenan och evenemanget med Voicette. Inga-Lill övertalade oss för någon vecka sedan att vi skull hänga på och lyssna till Voicette - en amatörkör som just den här kvällen hade Rockmusik genom decennier på repertoaren. Trevligt med kören och duktiga var de, men behållningen var ju de unga musiker som de hade med sig. Vilka ungdomar och vilka musiker, men den mest lysande stjärnan var sångaren Wiktor Sundqvist. Det är inte att överdriva att han kommer att stå på större scener än Arenan på sikt.

Jag vill verkligen ha en tavla av Emilia Sahlberg. Hennes alster skulle visas på UNO i början på januari, men blev stulna så det blev ju ingen chans för mig att få se dem live. Jag uppmärksammande henne genom artiklar i lokalpressen innan den tänkta utställningen - och kanske var det också på TV. Jag gillar den här typen av konst. Sedan är det ju extra kul att hon är gift med en Sunnekille, vars far jag tror att Maria har haft som klassföreståndare. Kan vara fel ute, men troligen inte. Ikväll sökte jag på hennes namn på Google och såg att det är fler än jag som gillar detta och de lät mig också förstå att det är inte så billigt att förvärva något verk av henne, men någon gång kanske eller något tryck som de andra bloggarna också drömde om. Här är hennes hemsida ESart

Att springa på krogen varje vecka. Det är ingen bra idé. Annars ! Nu har det varit helt okej för nu har det varit en trevlig samvaro med goda vänner och till och med anledningar att fira. Det har blivit Drott två veckor i rad och som tur var blev det menybyte emellan.

Förra veckan var det Mat&Prat med arbetskamrater från förr och några nytillskott i form av arbetskamrater till dem. Den här aftonen firade vi också att Agneta A nu hade gjort sin sista arbetsdag inom skolvärlden och skall nu leva livets glada dagar som glad pensionist. Lyckost!

Så var de dags igen igen då igår. Då var det också arbetskamrater från förr och som fortfarande är det ?! Hur funkar det? Jo, jag har arbetat tillsammans med dem på en annan enhet för några år sedan, men nu vet jag att de finns i min närhet om och när jag behöver dem. Vi firade Monica som fyllde jämna år i midsommarhelgen och har varit "bortglömd" tills nu.
Vi hade en jättetrevlig kväll och var så lagom många att vi kunde höra varandra. Nu väntar vi på möhippan, så vi får anledning att ses snart igen. Det blir liiite länge till nästa decennium då det blir jämna för många. Då kanske Drott har lagts ned. De har åtminstone hunnit byta meny några gånger, får vi hoppas.

För många år sedan så innehade Agda och Gustav Persson stuga nummer 61, på Alvägen. Enligt Agda så var det Gustav som var mest trädgårdsintresserad och ville ha detta förströ sig med sommartid. I vanliga fall bodde de på Färjestad. Ovanstående bild är hämtad från Konsums almanacka för 1987. Paret Persson hade bara tagit vägen förbi för att hämta sig ett kålhuvud, och det är det som Gustav håller i handen, när fotografen haffade dem och ville ta några bilder. Gustav hann tyvärr inte se det färdiga resultatet av kalendern för han avled innan den utgavs. Ett fint kort är det och vilken blomsterprakt!

I sommar hade faster Agda vägarna förbi. Hon är en spänstig dam på dryga åttio år som dagligen går långpromenader i rask takt. Vi tog en tur bort till den före detta hemvisten för att se vilka eventuella förändringar som huset genomgått, Nu vet jag att huset har genomgått ytterligare förändringar sedan i juni, för nu är huset nymålat och vitt.

Måste bara ha med det här också på min blogg. Originalet finns här

Min Moffa

Medan andra frossar i trivsel och beskrivningar på gemytliga kräftskivor, så har jag nog istället genomfört årets torftigaste. Eftersom det är jag som har behovet att få uppleva lite "kräftkänsla", så tog jag initaitivet till att åtminstone få ett tillfälle att äta lite kräftor. Så i lördags så hade maken, min mor och jag "kräftskiva". Den var över på drygt en timme, och det roligaste med den var nog servetterna. Inte mycket till skiva alltså, och det har jag själv ansvaret för så jag hade haft möjlighet att skärpa till mig. När det fattas ork, tid men inte lust så fick det bli så här. Kräftorna var goda och var köpta på rekommendation. Turkiska skulle det vara, inte kinesiska och med måne på paketet. Antagligen köpte jag fel ändå - men rätt - för mina var färska. Hur färska de nu kan vara, för jag tyckte nog att det var en fördel att de var kokta. Färska i det här fallet betyder säkerligen att de inte har varit djupfrysta.

När kräftorna var uppätna åkte vi till Konsum och handlade. Det var den lördán det!